Svenska

Författaren, musikern, artisten Ulf Lundell fortsätter sitt dagboksskrivande. I Vardagar 10 skildrar han våren och sommaren 2023.

Heavy metal märks. Och man måste lyssna på hög volym! Det menar Hartmut Rosa, tysk sociolog och hårdnackat metal-fan, som med sina teorier kring social acceleration och resonans etablerat sig som en av samtidens viktigaste tänkare. <br/><br/>Heavy metal har för länge sedan blivit medelålders, men står fortfarande stadigt i den annars så konjunkturkänsliga musikindustrin. Fansen är många och lojala. De läser smala tidskrifter, lyssnar fortfarande på hela album, köper mängder med skivor och är flitiga konsertbesökare. Många metal-fans hävdar dessutom att musiken räddat deras liv! Hur kommer det sig att denna musik kan betyda så mycket för vissa, när den av utomstående ofta uppfattas som klichéartat oljud? <br/><br/>I <i>Monstervrål och änglasång</i> använder Hartmut Rosa sin egen erfarenhet som passionerad hårdrockare. Hans livs soundtrack blir utgångspunkt när han redogör för genrens historia, hur låtarna är uppbyggda och vad som utmärker metal-kulturen bland alla änglar och demoner. Han hämtar exempel från såväl romantiken och nyare forskning som personliga berättelser om gåshudsupplevelser. Här presenteras musik inte bara heavy metal som en möjlig väg in i djup resonans och som existentiell motkraft i en alltmer stum omvärld.<br/><br/>Recensioner av den tyska utgåvan: "För metal-fans är denna bok absolut obligatorisk läsning. Inte bara för att kunna svara mer uttömmande och kompetent nästa gång frågan 'Varför lyssnar du ens på det?' dyker upp, utan också för att bättre kunna förstå sig själv och sin omgivning." <i>metal.de</i> <br/><br/>Rosa är själv tveksam till att kalla boken vetenskaplig. Men om den inte är det, hur kommer det sig att den kan bli så upplysande, inte bara om heavy metal för någon som inte kan särskilt mycket om genren, utan också om just denna samtidserfarenhet? Rosa lyckas mycket väl att belysa denna erfarenhet både existentiellt och intellektuellt just genom sin personliga historia. Ola Sigurdson, <i>Sociologisk Forskning</i><br/><br/><i></i>Mer om författaren: Hartmut Rosa, född 1965 i Lörrach, är sedan 2005 professor i allmän och teoretisk sociologi vid Friedrich Schiller-universitetet i Jena och sedan 2013 föreståndare för Max Weber Centre vid universitetet i Erfurt. Hans böcker om det moderna samhällets tidsnöd (<i>Beschleunigung</i>, 2005) och de upplevelser av alienation och förhoppningar om resonans som den innebär för människor (<i>Resonanz</i>, 2016) har fått uppmärksamhet i hela världen. 2023 erhöll Rosa det välrenommerade Gottfried Wilhelm Leibniz-priset. Han är ända sedan ungdomen ett stort heavy metal-fan och spelar keyboard i hobbyband. På svenska finns Rosas böcker <i>Acceleration, modernitet och identitet tre essäer</i> (2014) och <i>Det vi inte kan råda över om vårt förhållande till världen</i> (2020), båda utgivna av Bokförlaget Daidalos. 

Melodi, text och ackord till tretton favoritlåtar: Bra vibrationer, Cannelloni Macaroni, Dag efter dag, Det regnar i Stockholm, E' de' det här du kallar kärlek, Eloise, Främling, Högt över havet, Inget stoppar oss nu, Miss Decibel, Papaya coconut, Tommy tycker om mej och Växeln hallå.

Författaren, musikern, artisten Ulf Lundells dagbok från hösten och vintern 2023.

Albumserien är en hyllning till den svenska musikhistorien och albumet som format. Bok #9 i serien handlar om Mokiras (Andreas Tillianders) debutskiva Cliphop och är skriven av Johan Jacobsson Franzén.<br/><br/> "Söndagen den 1 oktober 2000 släpptes Cliphop som album nummer fem i Static-serien. Kartongbiten och skivan var lika klarröda som dess direkta föregångare, Jens 'Senking' Massels Trial, var djupblå. Andreas älskade den knivskarpt koncisa layouten, men han hyste vissa tveksamheter till antistatpåsen - den orsakade nämligen oreda i hans (och Illegals) cd-hyllor. Otvivelaktigt är emellertid att Cliphops musik och emballage står i samklang. Prasslet som uppstår när man öppnar en antistatpåse känns bara det som en försmak av rytmerna på Cliphop."<br/><br/> Johan Jacobsson Franzén skriver om Andreas Tillianders uppväxt som hängiven synthare i Hässleholm och hur han efter att ha upptäckt Aphex Twin, Pan Sonic och Autechre säljer sina synthar och börjar göra musik på en stationär 133 MHz-dator. Vi får också en bakgrund till glitchen som genre och millennieskiftets glitchetiketter Raster-Noton och Mille Plateaux.<br/><br/> Musikskribenten Johan Jacobsson Franzén har tidigare skrivit för tidningarna Pop, Benno, Sonic, Close-Up, Orkesterjournalen, Gaffa och Lira. Cliphop är hans andra bok.

Mellandagar [Bok / Inbunden]

Gör en djupdykning i 130 tatueringars symboliska betydelse och ursprung med hjälp av den här boken som berättar om kroppskonstens rika kulturhistoria. <br/><br/>Tatueringar är ett av de mest populära sätten för oss människor att uttrycka vår identitet och våra övertygelser. Här finns ett rikt och komplext symbolspråk. Till exempel är en lotusblomma, en koi-fisk som simmar uppströms eller en drake som stiger upp mot solen olika symboler för styrka och för att övervinna svårigheter.<br/><br/>Den hyllade konstnären och tatueraren Oliver Munden har tecknat alla symboler i boken, medan tatueringsexperten Nick Schonberger har skrivit faktatexterna. Boken är som en visuell karamell som ger en fascinerande inblick i tatueringarnas kulturella arv. Det är en perfekt bok för alla som vill lära sig mer om tatueringarnas symbolik eller som söker inspiration för sin nästa tatuering, men också för de som älskar tatueringar generellt eller är intresserade av symbollära.